När vattnet fryser till is vet man att det är meningen att allt ska bli såhär då?
Är det ett tecken på att inget kan göras ogjort?
När de första små regndropparna landar på marken i en uttorkad öken.
Är det då man förstår att det alltid finns hopp?
Att man aldrig ska ge upp.
När du förlorat all tro på det goda livet men får en anledning att le igen.
Förstår du då att man inte alltid ska tänka på vad som händer sen?
När den smutsiga vägkanten, den fula tavlan som hänger i hallen,
den konstiga skylten med stavfel blir till det finaste du sett.
Förstår du då att det är lyckan som har kommit till dig?
När du tänker igenom varje ord, när varenda bokstav har stor betydelse för att det måste bli rätt.
Blir du  bättre för det?
När natten är becksvart och stjärnorna lyser som klarast och du står brevid någon
som gör att ditt hjärta håller på att hoppa ur bröstkorgen.
Är det knappt att du vågar andas då?
När blommorna börjar blomma ut och luften är frisk igen.
Inser du då att man inte ska ta något för givet?